Jag vet att många hittar hit för att de vill ändra sina kroppar men vi måste först ändra våra knoppar. Det ÄR ett sorgearbete som måste utföras. En del för att man mentalt saknar det man tycker är en sådan stor och viktig del i ens liv men också mycket för att man är ledsen för sin egen skull. Som jag skriver i min första bok:
Hur lät jag det gå så långt?
När tappade jag självrespekten och varför slutade jag vara snäll mot mig själv? Att belöna sig med socker i olika former är definitivt mer ett straff…
Men det är aldrig försent! Det du igår trodde var omöjligt kan faktiskt te sig självklart i morgon. Man inte bara överlever utan fredagsmys, man lever livet mycket mer, fullt ut när du bejakar dina behov istället för dina begär!
Är du redo att säga farväl till sockret, till fredagsmyset och fikapauser till förmån för fantastisk energi, en lugn och snäll mage och ett gäng förlorade kilon är du varmt välkommen att hänga med mig här under det här året.
Anna J.D. Jacobsson 
Du var en stor inspirationskälla för mig då jag skippade sockret, ändrade livet och gick ned över 40 kg. Pga att det har hänt lite av livets tråkigare ”vägbulor” så tappade jag kraften och sockermonstret kom tillbaka. Nu är det inte välkommet längre. Tar rygg på dig igen för du är en underbar inspirationskälla!:-)
Tack för all inspiration! Jag hänger på 🙂
Välkommen! 🙂
Du är bäst Anna!!! Jag hejjar på dig och jag vill verkligen gå i mål i år!!!
Kraaam
Alex
Vi gör det tillsammans!
Jag reser mej igen!
Upp och hoppa! 😉
GOD FORTSÄTTNING !
Ja nu får det ”bannemej” va bra med sötebrödsdagarna. URK!
Absolut! Nu får vi vara söta mot oss själva istället! 😉
Absoluuuut 👏😃
😀
Jaaaa jag MÅSTE!!!! & behöver all hjälp jag kan få 😀
Vi finns här allihop! 🙂