Mat, mys och motion

Just nu står jag stilla i vikten.

Det verkar vara en återkommande trend så fort jag börjar tänka på just vågen. När jag däremot tänker på vad som får mig att må bra, när jag känner efter ordentligt, då rör sig hela livet åt rätt håll så jag tänkte återgå till det. Så maten är precis som vanligt:

Motionen är precis som vanligt, tyvärr i det närmaste obefintlig, men en promenad klämts in med goda grannen:

Det jag satsar på är mer själavård: Bästavännentid, egentid, familjetid och en tanke om att vara närvarande i vardagen. Det vet jag ger utdelning på det sätt som faktiskt betyder något. Oavsett vad vågen säger i slutändan.

Annonser

11 responses to “Mat, mys och motion

  1. Hej Anna!
    Har följt din blogg i flera veckor nu. Hittade den i samband med att jag och maken började med GI i september i år. Redan i början började jag svänga mer mot LCHF. Blev väldigt inspirerad av din sida och båda dina böcker, som jag köpt. Vi mår bra här med denna kost och har gått ner några kg. Står still ibland med viktnedgången, men det är inte bråttom med att gå ner i vikt. Hur har du tagit dig ur din ”platå”?
    Mvh
    Nita

    • Äsch, den där vågen… Den är inte så motiverande, har ju redan nått så långt på vägen och mår så bra att det tydligen inte spelar så stor roll när jag går ner de sista kilona så länge jag inte år upp. Önskar att jag hade lite mer pepp att bjuda på men det handlar mest om må bra i vardagen fortfarande.

      • Jag håller med dig om vågen och att må bra i vardagen:-) Ofta har vi så mycket att vara tacksamma för, det gäller bara att se det lilla så väl som det stora. Och grannens gräs är faktiskt inte grönare;-) Inte behöver du ge mer pepp, det har du ju redan gjort genom att dela med dig av din viktresa och alla goda råd och tankar 🙂 TACK för att du delat med dig.
        Mvh
        Nita

  2. Hej Anna!

    Nu är jag nyfiken hur det går för dig när det gäller vikten. Vad väger du nu för tiden eller rättare sagt hur mycket har du gått ner? Kör du på i samma spår eller har du gjort några förändringar för att fortsätta din viktminskning?
    För min del är det snart (mitten på sept 09) ett år sedan jag läste om dig och din diet på vårdcentralen. Jag kände så väl igen mig i din historia att jag började med en gång jag kom hem därifrån och har som sagt hållit på sedan dess. Endast några planerade snedsprång, så som cider och likör på ett par fester, annars har det gått smärtfritt åtminstone när det gäller maten. Däremot har jag haft både rejäl halsbränna, hjärtklappning och nu också, sedan ett par månader tillbaka, jättekramper i vaderna fram på morgonkvisten (trots vätska och mag/kalc).
    Jag har sammanlagt gått ner 17 kg och siktar på att tappa 4-5 kilo till, men det är ingen större brådska med dem. Jag tror att det är första gången jag lyckats hålla en diet under så här lång tid och jag har inga planer på att sluta eller ens prova mer kolhydratsrik mat. Det är också första gången som jag inte har varit speciellt viktfixerad under en viktminskning utan låtit den få ta den tid den tar. Däremot har jag svårt för att låta bli att väga mig, men det känns helt OK ändå. Det är mitt sätt att hålla koll på att jag håller mig inom en 1½ – 2 -kilos ram. Jag har tankar på att plocka fram måttbandet igen för det är jättelängesedan jag mätte mig, men jag har mina mått nedskrivna på en dator som kraschade. Förhoppningsvis finns mina filer kvar.

    Slutligen….
    …jag är dig så evigt tacksam för att du har delat med dig av dig viktresa och inspirerat mig att går ner i vikt med en diet som jag kan fortsätta med livet ut. Jag har haft tankar om att komma in på din arbetsplats och ge dig en stor kram och en bukett blommor, men du vet ju inte vem jag är så det kanske inte riktigt passar sig, så du får nöja dig med tanken.

    Med varma hälsningar
    Jenny Kovacs

    • Vad fint tänkt!
      Tack så hemskt mycket men jag lovar att bara tanken värmer lika fint som kramen (nja iaf nästan) och blommorna gjort! 😀
      Jag har gått ner ca 60 kilo, tror att vågen ljög lite efter semstern för jeansen kändes lite tighta men nu är de ordning på torpet igen.
      Tror du hjärtklappningen har med kosten att göra? Hur äter du?
      Klart att man får väga sig, det viktigaste är ju att inte nedslås av ett eventuellt oväntat resultat utan veta att det kommer att bli bra i slutändan ändå. Vågen kan ju faktiskt vara ett riktigt roligt redskap. Jag använde den för att hålla reda på fettprocenten, kul läsning kan jag säga! 😀
      Jag fortsätter i samma spår, som jeansen skvallrade om blev det kanske mer rosé än nödvändigt i sommar men jag skulle aldrig drömma om att sätta i mig en påse smågodis eller ett lass med carbonara…
      Jag är oerhört glad att mina erfarenheter kan vara till nytta för andra, det känns lite som att det fanns en mening med att ha vägt 137 kilo en gång!
      Massor av virituella kramar till dig!
      /Anna

  3. Tycker mycket om din blogg! Kikar in lite då och då för att hämta ”kraft och inspiration”…
    Visst är det så att själavården är viktigare än vikten (vågen) och det är där man ska lägga sin tid.
    Tyvärr, så hamnade jag lite snett och min energi har gått åt till att ge LCHF lite upprättelse…. Men efter att läst din blogg, så känner jag att nu lämnar jag den diskussionen och ägnar mej åt ”själavården”.
    Tack Anna för att du finns och att du delar med dej i din blogg!

  4. Sophie Ritzman

    Min vikt står också stilla och det gör mig tokig. Men när jag tännker efter så mår jag ju så himla mycket bättre nu än jag gjorde innan LCHF så jag tycker du har helt rätt Anna, man får fokusera på det som är viktigt i livet.

  5. Mia Gustafsson

    Vackra söta kloka Anna! Jag tycker du ska skita i vågen och bara njuta av det som egentligen gör livet värt att leva, nämligen de människor och omgivningarna som finns omkring dig. Jag tycker du borde starta ett eget ”Anna-parti”. Om du var Sveriges statsminister skulle svenskerna få ett mycket bättre land att leva i.
    O du, klarade av Vårruset på 36 minuter igår – inte illa för en brud som inte kan springe eller hur?
    Kramar Mia

  6. Jag har nu sen april FÖRRA ÅRET (!) försökt att få ner vikten och varje gång jag överhuvudtaget nämner för min man ”att nu verkar det gå åt rätt håll”, så har jag dagen efter ökat i vikt, igen. Inte mycket. Det rör sig om hekton hit och dit, men det är helt klart roligare om det är MINUS än PLUS hekton!

  7. Du är så klok.
    Många kommer på den grejen alldeles för sent.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s